SRF '09: Bilder (fredag - söndag)

FREDAG

Som alla redan skrivit om hade vi cocktail-party på fredagen. Just den här bilden ger mig lite otäcka vibbar. Känns som hämtad ur "The Others". Det skumma ljuset, poserna..


Claes och M1 suktar efter Jelzin, blir det nån dricka eller?


Uppdukat! Den där melonen vet jag inte om någon åt upp sen, den förblev iallafall orörd den dan.


Pily och Mia


Claes säger:
- Ta lite Jelzin så ska jag visa nåt sen!


Pily, Pia, Joly, Mia och M2 minglar loss.


Tja, här vet jag inte vad som händer :)


Nu har nån gjort/sagt nåt dumt igen..


M2, Pia och CRILLE!! smider planer. (CRILLE!! heter så, med stora bokstäver, vet inte varför, men han presenterade sig så iaf.) Är det bocken som hägrar i nederkant?


Hasse bjuder på glass mitt i allt kalasandet.


Ernst Kirchstieger-pos från Claes.


Vad händer? Ska vi dra?


Vi drar, chauffören (Peter?) väntar.


Framme på srf, några spelar, men vilka?


Mm, souvlaki, fin skit.


Nu är det dags för Kamelot. Vad jag minns var dom helt ok.



Blev lite futuristisk atmosfär över den här bilden, gillar jag skarpt.


Pily och M1, båda med årets klädmode och den senare med mat i handen som vanligt. Undrar om Joly och Pily har nån slags tävling om vem som kan utstråla mest?


Trollkarlen M1 ger en Dexterity-spell.


Claes och Mia myser i gräset


Inom synfält från våran parkering i backen spelar Crucified Barbara. Bra drag på dom, lirar tungt.


Motorhead var väl sådär tycker jag. Spelar bra, men alla låtarna är kopior på varann.


LÖRDAG

Så här ser det ut där vi bor.


"Den enes skit, den andres guld"


Värmer upp i trädgårn


Journey, som Mr Big, fast större. (Mr Big är verkligen inga höjdare) Jag fick för mig att dom höll på i 3-4 timmar. Men det kan dom inte gjort, 90 minuter på schemat. Om tiden går fort när man har roligt, hur fort går då tiden när Journey spelar? Ska sluta dissa nu *suck*


Här sitter M1 och plutar med läpparna.


Här vet jag inte vad som händer.


Dream Theater. Var jag ens där?


Mat, bara för att få upp värmen! Hjälpte inte så mkt när maten fick en rimfrost på sig innan jag hann betala.


Genomled hela Europe i kylan, skulle hängt med M2 på Immortal istället. Det ångrar jag mer än incidenten på cocktailpartyt.


SÖNDAG

Nehepp, inte ett kort tog jag tydligen :/ Förutom med mobilen, men jag når inte mobil-usb-kabeln så det får vara.

Tack för i år!

SRF '09: Bilder (onsdag - torsdag)

Sådär jag, nu har jag fått ur tummen. Tänkte spamma bloggen med lite sweden rock-bilder.

ONSDAG

Väntar på Linköpingsgänget, 11 minuter försenade grr ;)


Eftersom jag körde blev det inga bilder på vägen ner. Vill inte ta kort när nån är på kisspaus *konflikträdd*. Men så fort jag parkerat bussen dokumenterade jag M1's tillstånd.


Joly har hittat hem, och anslagen om taxitjänsten.




Hasse har klätt upp sig.


För de som hade biljetten med sig (duh) blev den förvandlad till armband. Här har jag fått med 5 kändisar på samma bild. Maria har lillfingret i vädret, som brukligt ;)


Ingen tid att förlora! Mikael, Claes och jag dyker på ett panpizzastånd. Pizzan består av en vattning degbit som hålls ihop av lite ost.


Max 5 minuter senare hann vi med lite wookad älg och ett kort på stenade stockholmare, som insisterade att få vara med på bild.



TORSDAG

Populärt besök i Hasses trädgård. Med rocker-smink och allt!


Förmiddag i trädgår'n


M2 poserar för kameran.


Efter lite duggregn flyttade vi in under ett tält.


Joly visar stolt upp sitt konstverk. (som senare visar sig vara ett klistermärke.)


I biljettkön frågade jag den här liraren om jag fick ta ett kort på han, fråga inte varför. Senare på Twisted Sister såg jag han röja som en bulldozer genom publikhavet med siktet inställt på scenen. Observera även posern till höger som inte riktigt kom i bild.


Kom ifrån gänget men bekymrade mig inte så mkt över det för stunden. Volbeat var helt OK, fast det hade jag ju bestämt mig för på förhand att de skulle vara.


Efter Volbeat hittade jag fortfarande inte de andra så jag bestämde mig för att parkera asset mitt i havet.



Candlemass, minns inte ;)

Äntligen kommit fram på mobilen, blir dirigerad till backen. Åter i flocken!


Systrarna Lyckman mår!


En linslus och M2 ser väldigt nöjda ut. Joly strålar mer än en havererad kärnreaktor!


Årets poncho-mode. Humöret är på topp såklart!


Pily vill visa något!?


Undrar vad M1 säger till Maria.. road är hon iaf!


Maria är igång! Verkar ha gräsligt kul


Middag imorgon? Kl fyra?


M1 fyller på, Maria har trasslat in armarna..


Nu är det Hammerfall. Dom var ok, deras scen var inte omöjligt den trevligaste.


Sist ut för kvällen var Twisted Sister. Efter halva spelningen hade de andra fått nog, och det var tur, för jag var grymt stel i kroppen efter att ha stått så länge. De var bra, fast inte toppklass.



(fortsättning följer...)

SRF '09: Oriental Mat

Ni som var på Twisted Sister förstår symbolvärdet i den här bilden ;)

En Vecka Kvar Till SRF

Det är bara 7 dagar kvar till SRF.

Om man vill sänka volymen av nån anledning kan man göra det med dom här:
Hörselproppar, 5 par
5 par 29kr


Julas sortiment..

..Clas Ohlson har med..

..och Biltema har korvbruna som på bilden, rulla ner..



µRecension: Blaze Bayley

Bayley "Blaze Bayley" Cook, född 29 maj 1963 i Birmingham, England, är en brittisk sångare och låtskrivare, mest känd emellertid som solosångare, så kallad frontman, i brittiska heavy metalgruppen Iron Maiden mellan 1994 och 1999. Sedan 1999 sjunger han i sitt soloband.

Samurai
Ganska hård bit med distinkt ljudbild. Känns lite oslipat för att vara studioinspelat.

Waiting For My Life To Begin
Stilen är densamma som Samurai. Fast denna är lite tjatig i längden.

Ghost In The Machine
Lite tyngre och skränigare.

Blaze Bayley har tagit med sig mycket influenser från Maiden. Tyvärr jämför jag däremellan och då känns detta som en kopia.

Betyg 3

µRecension: Dan Baird & Homemade Sin

Dan Baird & Homemade Sin

I Dunno
Rock'n'roll. Allt passar i mallen.

Look At What You Started
Mer av samma.

Six Years Gone
Det luktar gammal vägkrog.

Jag gav dem inte ens chansen, för att jag helt enkelt inte klarar av genren. Jag skruvar mig i soffan för det känns så pinsamt.

Betyg 1.5

µRecension: Forbidden

Från wikipedia: Forbidden är en amerikansk thrash metal-grupp, från Hayward (strax söder om Oakland i San Francisco), Kalifornien. Bandet bildades år 1985 som Forbidden Evil, med sättningen Russ Anderson (sång), Craig Locicero (gitarr), Robb Flynn (gitarr, sedermera i Vio-Lence och Machine Head), Matt Camacho (bas) och Paul Bostaph (trummor, ex-Testament/Slayer/Exodus).

Chalice of Blood
Stereotyp för sin genre. Ganska trist så sätt. Bra fart annars.

Disillusions
Lite tyngre, lite mörkare, lite mjukare. Helt ok.

Twisted Into Form
Lite hårdare, lite knäppare. Fortfarande bra.

Demon är hårda, men ändå relativt lättlyssnade.

Betyg 3.0

µRecension: Soilwork

Wikipedia säger: Soilwork är en musikgrupp från Helsingborg som spelar melodisk death metal. Bandet började sin bana 1995 under namnet Inferior Breed. 1996 ändrade de sitt namn till Soilwork. Debutalbumet Steelbath Suicide gavs ut 1998.

SOILWORK (S)

Light The Torch
Omväxlande. Grym video. Brölet funkar inte fullt ut. Den "normala" sången känns väldigt 80-tal, och norsk.

Martyr
Skulle kunna gilla den här låten, men! Brölet igen. Det känns barnsligt, och det passar inte genren. Skulle kanske vänja mig efter några lyssningar.

Song of The Damned
Introt ger vibbar från demoscenen igen. Snabbt och melodiskt. Men kan man beställa utan cymbaler?

Vet inte hur Soilwork låter live. I studion skulle de säkert kunna putsa lite till på soundet. Det känns som att det blir bättre ju mer jag lyssnar, men jag har riktigt svårt för brölet. Bara ett fåtal verkar ha talang för bröl.

Betyg 3.5

µRecension: Voivod

Wikipedia igen: Voivod are a Canadian heavy metal band from Jonquière, Quebec, Canada. Their musical style has changed several times since the band's origin in the early 1980s. Starting out as a speed metal band, Voivod have added a mix of progressive metal and thrash metal to try to create their own unique metal style.

Chaosmongers
Känns lite som en fusion mellan punk och metal. Provocerande metodiskt. Musik att bli psykopat till. Plus för originaliteten.

Project X
Hårt malande. Thrash antar jag. Händer inte så mycket.

Search and Destroy
Lite blekt mot de andra låtarna. Mer rock än metal.

Varierade, kör sitt eget race.

Betyg 2.5

µRecension: Tim "Ripper" Owens

Från wikipedia: Tim "Ripper" Owens (born Timothy S. Owens on September 13, 1967 in Akron, Ohio) is an American heavy metal singer who currently performs with Beyond Fear and Yngwie Malmsteen's Rising Force. He first gained attention as the lead singer of Judas Priest, and then Iced Earth.

Starting Over
Melodisk metal. Det här var inte så bra. Det är nåt hysteriskt i rösten. Jag får en känsla av att herr Owens var bättre förr.

Pick Yourself Up
Mer av samma.

The World Is Blind
Men vafan!

Lektion i vibrato. Alla låtarna ovan är studiospelningar från samma skiva. Alla låtarna är likadana, med små variationer. Endast det mest hängivna fanet orkar lyssna igenom hela skivan.

Betyg 2.0

µRecension: Blackfoot

Från wikipedia: Blackfoot is a southern rock band from Jacksonville, Florida. They were formed in 1970 and were contemporaries of Lynyrd Skynyrd and tried for years to make it as a Southern rock band, although they were more popular as a hard rock outfit.

Train Train
Klassisk rock, ganska intetsägande. Välstämmigt, lite harmonika har de petat in på slutet.

Wishing Well
Hårdrock. Hans polare drar alltid, är aldrig nöjd. Tråkigt.

Fox Chase
Nu åker munspelet fram igen. Gäsp.

Det mesta live-materialet med Blackfoot är över 25 år gammalt. Därför är det svårt att veta hur de låter idag.

Betyg 2.5


µRecension: Kamelot

Från wikipedia: Kamelot is an American metal band from Tampa, Florida. The band was formed by Thomas Youngblood and Richard Warner in 1991. Norwegian vocalist Roy Khan joined for the album Siége Perilous, and has shared song-writing duties with Thomas Youngblood since.

March of Mephisto
Pampigt och tungt intro. Sen kommer Robbie Williams in och sjunger lite med sin lena röst. Täcks senare upp med en brölande andrastämma och lite dist. Väldigt melodiskt. En del av mig gillar detta, den andra delen vill bara kräkas. Den senare har ett litet övertag.

Ghost Opera
Dubbeltramp. Inleder som varenda datorspel från 80-talet vid slutbossen. Robbie Williams är med här med, men låter lite mer "douchig" än Robbie. Kombinationen gitarrvirtuos och sångaren är rätt hemsk.

Rule The World
Känns som utfyllnadsmaterial.

Symfoniskt upprymmande. Kamelot gör rätt intressant musik, kanske rent av underhållande. Men bra är den inte. Påminner inte Kamelot lite om Rob Zombie?

Betyg 2.5

µRecension: Hot Leg

Från wikipedia: Hot Leg is former The Darkness frontman, Justin Hawkins' new band consisting of himself, Pete Rinaldi (of Anchorhead), Samuel SJ Stokes (formerly of The Thieves) and Darby Todd (from 'Protect the Beat').

Cocktails
OMG. Är du säker på att det är Darkness sångare? Texten suger [censur]. Rent melodiskt är det vräkigt och skränigt, mycket falsett. Lite som rosa skinnfåtöljer.

Automatic (cover)
Nä, det här är bara jobbigt att lyssna på. Som att ramla framlänges utan att nånsin nå marken. Dom har dessutom den dåliga smaken att ha med samma jesus-orgel som i originalet. Pointer Sisters original är för övrigt helt överlägset.

Heroes
Börjar med ett helt grytskåp som rasar. Bra fart, men hjälp vad kassa dom är live.

Hot Leg är inget vidare. Hawkin's röst höjer betyget från avgrunden, men hade samtidigt dragit ner ett högt betyg.

Betyg 1.5

µRecension: Rage

Från wikipedia: Rage are a German heavy metal band, formed in 1984. They were part of the German heavy/speed/power metal scene to emerge in the early to mid 1980s, along with bands such as Helloween, Running Wild, Accept, Sinner, and Grave Digger.

Straight To Hell
Börjar med en funkig slinga på basen, sen blir det lite powermetal med melodiska slingor och rätt såsigt. Låten är väl ok, men håller inte i längden.

Higher Than The Sky
Mycket fart. Väsnigt men lättlyssnat. Killen håller på att dö och dyker genom skyarna? Typisk köra-alldeles-för-fort låt. Tyvärr blir det lite kampsång över låten. Hur som helst kan jag inte sitta still.

Turn The Page
Det är nåt som inte stämmer. Refrängen är av gunga-med-i-armkrok-stuk. Verserna är mest ett grytlocksmarathon. Inte bra, inte alls bra.

Varierande låtar höjer betyget. Jag stör mig på att sångarens tyska brytning slår igenom emellanåt.

Betyg 3.5

µRecension: Jon Oliva's Pain

Från wikipedia: Jon Oliva's Pain is the latest project of former Savatage co-founder and frontman Jon Oliva.

No Escape
Metal med ganska bra tempo. Sången är sådär får man väl säga. Efter ett par minuter är jag uttråkad, men lyssnar ändå klart.

Believe
Allsång, låter fan, men dom har sin mjuka publik med sig. Varför ska alla envisas med att göra ballader?

Alone You Breathe
Ballad, med vind i håret. Är detta bandets styrka? Det antyds att låten ska ta fart, och den är över 7 minuter. Nepp, ger upp vid 2:30.

Maniacal Renderings
Lite annorlunda, lugn med en tung atmosfär. Ganska melodiskt, tänk Meat Loaf. Känns lite uttjatat med låtar som handlar om mentala störningar dock.

Jon Oliva älskar att plinka på sitt piano och göra skumma gester.

Betyg 2

µRecension: Riot

Är rätt säker på att jag inte hört nåt med Riot förut.

Bloodstreets
Svajig VHS-rip. Pudelrock. Inga överraskningar. Såsiga melodier varvat med gitarronani.

Warrior
Nu blev det lite tempo. Skön låt.

Restless Breed
Från samma framträdande som Bloodstreets verkar det som. Lite deja vu-känsla. Denna känns dock bättre.

On Your Knees
Katastrof. Det funkar inte med trumpet. Sen känns det enormt pinsamt med voiceovern som säger låttiteln med tillgjort mörk röst. Kunde vart en härligt vild låt annars.

Riot är ojämna. Eller också har de bara förändrats över åren, de har ju hållt på ett tag. Egentligen är det bara Warrior som är hyffsad av det jag hört.

Betyg 2.5

µRecension: Over The Rainbow

Over The Rainbow är väl en låt? Efter lite efterforskning är det tidigare medlemmar av bandet Rainbow, som jag heller inte hört talas om. Ska väl tillägga att låtarna jag lyssnat på är med Rainbow, och inte den nya konstellationen.

All Night Long
Hårdrock. Raspig röst på sångaren. Är det härifrån alla sorliga imitationer kommer ifrån, som Nirwana t.ex.? Låten är lite tjatig. Hinner tröttna innan den är slut.

I Surrender
Klämkäck text och melodi, med klapp och allt. Nu vet jag var Kevin från idol fått sin koreografi ifrån, kväljningar.

Temple of The King
Ballad. Jag hör vinylknaster fast det inte finns nåt där. Kan tillochmed se pickupen guppa på den snurrande skivan. Vad det betyder vet jag inte. Kanske att det låter gammalt/klassiskt!? Finns hursomhelst lite kvalitet och finess på den här.

Rainbow lirar klassisk hårdrock, och det låter väl som det mesta i genren gjorde runt '80.

Betyg 3.5

µRecension: UFO

UFO känner jag inte till.

Shoot Shoot
Klassisk rock. Den här måste vara gammal *kollar* 1980. För sin genre levererar den.

Let it Rain
Mer klassisk rock. Lite samma stil som en tidig Springsteen. Det måste varit grymt inne med supereko på sången när det begav sig.

The Wild One
Jo, den här är väl också ok.

Städat och lättlyssnat, men det var väl det mesta när UFO var på topp. Fast jag blir uttråkad, därför åker betyget ner.

Betyg 2.5

µRecension: Sevendust

Jag vet ej vilka Sevendust är.

Angel's Son
Men tjitt vad kommersiellt det här känns. Överproducerat komprimerat ljud. Sångarens röst påminner om Seal. Till viss del gör melodin det med. Powerballad, fast ändå inte.

Ugly
Den här biten skulle jag klassa som nu-metal, dvs som Limp Bizkit m.fl. fast aningen mer nedtonat.

Driven
Lite mer aggro. Ne fan vad trött jag är på den här stilen.

Tja gillar man Linkin Park & co kan man ju lika väl lyssna på detta, samma sak, i annan förpackning. Lite som Coop-spaghetti jämfört med Barilla-spaghetti. Efter att ha hört första låten förväntade jag mig verkligen inte den stilen de andra låtarna har.

Betyg 2

µRecension: Flogging Molly

Det ringer inga klockor när någon nämner Flogging Molly för mig.

Float
Akustisk gitarr, trubadur. Backas så småningom upp av bandet. Atmosfär av Irländsk PUB.

Devils Dance Floor

Folkmusik. Härligt med flöjt. Mer irländsk atmosfär. Snart drar de väl fram säckpipan med. Allergitrallig refräng, medryckande.

If I Ever Leave This World Alive
Gitarr, fiol, halvakustikt och lite gapig sång. Enda live-framträdandet, och det var väl ok, men inte mer.

Det blir inte rock bara för att man skriker emellanåt. Det känns som att dessa spelmän hamnat på fel festival. Detta är mer visa/folkmusik i mina öron. Men omväxling förnöjer sägs det ju. Gillar man irländskt kan det säkert gå hem.

Betyg 2.5

Tidigare inlägg
RSS 2.0